svårt

Natten till söndag, 4/1, klockan är 0515. Sitter här i min brors lägenhet och skriver. Anledningen till att jag är här och inte hemma är att jag har fattat tveklöst årets största beslut. Faktum är att det är ett av de största och svåraste beslut som jag någonsin gjort.


Många av er som känner mig vet att jag har mått dåligt. Jag har inte riktigt vart öppen om varför, av förklarliga skäl. Igår så tog jag det stora samtalet med min flickvän. Jag sa till henne att jag ville separera. Anledningen till att jag mått dåligt har varit för att jag vetat ett tag vad jag måste göra, men har hela tiden brottats med beslutet. Jag menar, jag och Lina har varit ihop i 6 år. Det är inget lättvindigt beslut direkt. Vi har delat en mindre livstid tillsammans. Under 6 år kan en människa gå från spermie till talande, gående människa. Det är länge.


Jag ser inte den tiden vi har haft som bortkastad tid. Absolut inte. Tvärtom. Lina är en underbar människa. Jag borde veta. Men på sista tiden har jag inte kunnat komma in i rollen som hennes pojkvän. Något saknades. Jag är fruktansvärt ledsen över att jag inte hittar tillbaka till den där känslan. Jag har försökt, men det finns inte där längre. Jag tycker att hon förtjänar bättre. Hon förtjänar någon som får den känslan av henne, och gör allt för att hon ska känna likadant, hela tiden. Jag har försökt att låtsas. Men det går inte.


Lina borde hata mig. Faktum är att jag hoppas att hon hatar mig. Och om hon inte gör det så hoppas jag att hon i alla fall förstår mig. Känner mig skittaskig över att göra så här mot henne, för hon har ju faktiskt inte gjort något fel. Alls. Men jag är övertygad att det skulle vara mer taskigt att fortsätta bo ihop med henne och låta henne finna sig i övertygelsen att jag fortfarande är kär i henne när sanningen är någon annan.


Ska försöka sova lite. Vet inte hur bra det kommer gå. Men jag måste försöka. Det är en dag imorgon också.


Kommentarer
Postat av: Isa Decadent

Oj, jag kan bara tänka mig hur fruktansvärt svårt det måste ha varit.

Speciellt efter så lång tid.

Men det är starkt gjort, för känner man innerst inne att det inte är rätt, är det trots extrema jobbigheter det bästa att göra.

Hoppas både du och hon kan gå vidare och må bra!

2009-01-04 @ 12:11:43
URL: http://isadecadent.blogg.se/
Postat av: Ricard

Tack Isa. Det var riktigt svårt. Men mycket finns kvar att göra.



PS

Jag plockade bort dubbletten åt dig. :)

2009-01-04 @ 16:07:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0