ricard bloggar

Har nu också åkt på en förkylning, typ nu när alla andra har återhämtat sig från sina förkylningar. Det började egentligen i lördags, som en liten retning i halsen, men som idag har blommat ut till en enda snorig röra. Kan inte sova, men är ändå skittrött. En klen tröst är dock att det bara verkar vara en lättare förkylning, för jag har inte överdrivet ont i huvudet eller känner mig inte speciellt febrig... än. Förkylningen kunde dock hållt sig borta några veckor till, tycker jag. Inte för att jag bokat in någon fest för imorgon eller liknande, men jag ville ändå hitta på något.

Man får inte alltid som man vill, eller hur? Fast vem vet, morgondagen kanske blir bättre. Vi får se.

I morgon bär det av till föräldrarna för det årliga julfirandet. Vanligtvis brukar vi åka till mormor där hela släkten samlas, men inte i år. Det är mycket förändringar på gång. Den dåliga ekonomin förändrar saker på jobbet. Växthuseffekten ger oss ännu en snöfri jul. Folk blir sjuka. Folk blir friska. Kompisar stadgar sig och bildar familj. Nya bekantskaper bildas. Gamla bekantskaper återbyggs. Sen finns det folk som blir ovänner också, helt i onödan.

Medans jag ser all förändring runt mig så kommer jag på mig själv att tänka att det kanske inte är omvärlden som förändras, utan jag. Att detta är saker som varit sant i flera år, men att sättet jag ser på saker förändras för att jag har gjort det.

Så frågan är nu, kära läsare, när det nya året nalkas; är det dags för en förändring? Eller ska man bara stanna upp, sticka huvudet i sanden och hoppas på att världen gör det åt en? För mig är svaret självklart. För den dag man slutar förändras, slutar man utveckla sig som människa. Och slutar man utveckla sig... vad ska man då leva för?

Jag önskar alla mina läsare en god jul, och en gott nytt år. Låt oss hoppas att 2009 går i förändringens tecken för oss alla.

(Bild tagen utan tillstånd från TonivS)

Japp, vid 20 över 6 i morse så fick jag uppleva mitt livs andra jordbävning. Denna var kraftigare än den förra, men den skakade inte ner tallrikar eller något, det bara vibrerade lite konstigt. Eftersom jag bor högst upp i vårt hus och dessutom halvlåg i soffan så kände jag det extra mycket. Lina trodde det var en stor lastbil som körde förbi. Det var efter att vi läst nyheterna på text-tv om det  som hon blev övertygad. Samma sak var det förra gången. Att hon aldrig tror på mig?

Kom direkt tänka på Rickard Palms lilla försök till att ta reda på information om en jordbävning i Tokyo, se klippet nedan. Fruktansvärt roligt.



Var på 30-årsfest hos min kollega Ricarda i lördags. Riktigt lyckad fest. Blev inte för full, men inte för nykter heller. En av höjdpunkterna på kvällen var ändå när Aki och Daniel fick idén att resa en massa snöfallosar på Ricardas tomt. Kändes skönt att veta att vi hade en hög lägstanivå på humorn den kvällen, haha.



Slänger med en liten bonusbild på mig från kvällen också

.

Idag har jag fortsatt slänga ner en massa grejer i förrådet, som skulle hamnat där för lääängesen. Sen lyssnade jag på Clint Eastwoods morrande stämma i filmen "Gran Torino" (riktigt bra film, för övrigt), sedan kollade jag på Disneyklassikern "Micke och Molle/The Fox and the Hound", för att sist avrunda med "Mamma Mia!".

Nu är jag rastlös igen, vilket är delvis därför jag sitter och skriver detta. Funderar på om jag ska plöja igenom någon film till, finns inte mycket annat att göra om nätterna. Tyvärr. Alla andra sover ju. Utom jag.

Var precis ute och slängde lite skräp, och nu är vintern här. Ursäkta kvalitén på bilden, jag använde mobilen.



Man ser inte det så bra på bilden, men det är i alla fall ett stigande täcke av cirka 3 centimeter snö överallt. Och svinkallt. Huga. Se bara.

Pete Rose

Jimisola vid Ibis Hotel, i väntan på skjuts av Wizzard.


Joakim! i all sin prakt.


Spiken försöker fånga min blixt, bredvid sitter jimmy76.
Notera den enorma projektorn.


JonasAronsson, Alexander och DrSadako diskuterar Fredagen den 13:e-filmerna och Halloween-filmerna.


Ekorreburgare försöker justera projektorn, med blandat resultat. Bakom ser vi än en gång Alexander och DrSadako, och längst till höger, Wizzard.



Man of the hour; christian, som förtäljde underhållande anekdoter om vad som händer bakom kulisserna på en viss Beck-film och andra inspelningar, samt suspekta jobberbjudanden från ett filmbolag med kort namn och långa-... ja, tillgångar, kan vi säga. ;)

Tack ännu en gång för en kanonkväll.

Oops! Bonusvideo! :)

Japp, nu är det bara några få timmar tills jag drar tll Göteborg. Ha en trevlig helg. :)

OK, det verkar som om Premiere vägrar starta, till och med efter en ominstallation. Så jag får försöka bekanta mig med ett nytt redigeringsprogram. Några tips?